Värk och vånda, förväntan och rusig lycka. Passande, opassande, eller helt enkelt perfekt. Känslan av att ha hittat något man inte riktigt vill leva utan längre.
Rassel, prassel och lågmält tisseltassel. Skrik och panik och allmänt störande beteende. Förbannelse över småbarn.
Ett påklistrat leende, ett likadant till svar, och en kontakt som aldrig kommer tas igen. Opersonlighet i ett nötskal.
måndag 26 juli 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar